Gunnar Ekelöf (1907-1968), izvrsten švedski pesnik surealist, pisatelj in prevajalec. Pesem mot triangeln (proti trikotniku) je iz njegove prve pesniške zbirke sent på jorden (»pozno na zemlji«), 1932.

mot triangeln

jag har sjunkit från funktionen människa till funktionen

      golvmätare, länge nog har mina trötta tankar vandrat

      runt i sina egna nötta fotspår fromför gallret till den

      oändliga friheten

ibland stiger ännu en kväljning av förtryckta önskningar upp

      ur mitt inre, den sista verksamma kraterns bubblande

      ejakulationer i ett döende vulkaniskt landskap

ibland sträcker jag ut handen för att tankspritt smeka nattens

      tunga ludna vingar utanför min trånga lampas sken eller

      strycker ut den övriga världen med handflatan för att ge

      mig själv en förevändning att vända ögonen inåt och

      likna min egen dödsmask . .

en gång, då kanske den ensliga klockan, mitt hjärta, som

      regelbundet perforerar tystnaden och tidlösheten,

      befriande slår tretton slag, skall orgelpunkten börja den

      långa glidflykten uppåt och sakta förvandlas till en tunn

      röst som alllt högre försvinner i oändlighetens

      fria skala . .

då skall inga stjärnor finnas mer och lampan längesen ha

      svartnat

Juhu, hvala za tale prevod.

Evo, nekaj takega sem hotel povedati, pa nisem našel besed :)

Je pa res, ko si dala takšno iztočnico, neka podobnost trikotnikov. Niso namreč vsi enaki, ne glede na to kaj učijo v raznih šolah. Jaz grem raje sadit ciprese, mi gre kar od rok!

P.S. evo petico sem dal ne glede na to, da pojma nimam kaj je v izvirniku, ampak se prevod lepo sliši.

Kot je rekel Y, prevod se lepo sliši, o tem, da je verodostojen, ne dvomim, je pa zelo dragocen, ker nap približa pesem, ki je drugače najbrž ne bi  kar tako, mimogrede kje srečali  (kar bi bila pa škoda!).

Ko beremo take pesmi,  se pravi njihove kvalitetne prevode, se vprašamo, ali iščemo sami, ali so vse vzporedne duše iskalci istega , samo da tega ne vemo.

"ko bo samotna ura, moje srce, ki redno

     predira tišino in brezčasje, osvobajajoče

     odbila trinajsto uro,"

bom morda vedela tudi jaz ...

Hvala za ta prevod, Jupiter!

  Lp, Lidija

Lidija, hvala za zaupanje v verodostojnost prevoda. Glede na vsebino pesmi res lahko razmišljamo, ali so vzporedne duše iskalci istega ali mogoče da so duše kot take vzporedni iskalci istega ...

Meni je zanimivo primerjati Y-ovo pesem s švedsko, na več ravneh in (tri)kotih. Kako se oba avtorja, vsak s svoje strani, približujeta neki skupni točki. Kot da bi Ekelöf čakal Y-ovo pesem: vonj zemlje pod cipresami. Y koplje (štiha:) zemljo, Ekelöf leti v nebo, da bi končal nad zvezdami, pod cipresami. V obdobju, ko je mladi pesnik pisal te pesmi, ga je namreč precej prežemala misel na "izničenje" na fizični ravni. LpJ!